Annas pyttipanna

Annas pyttipanna

Tänkte skriva av mig allt...

...om allt från himmel till helvete, böcker, filmer, äventyr, vardag, skönhet, fulhet (!), sytligt (=äckligt) och gott... Min lilla blandning - min pyttipanna!

Känner du en oemotståndlig lust att kommentera med nå´t klokt, roligt, glatt, eller dumt, spydigt, ledsamt så feel free...

Att knäcka koder...

NovemberPosted by Anna Jarl 2008-11-02 19:46:29

Jag och AS har pratat en hel del om koder på sistone... Inte så att vi knäcker gåtor som i Da Vinci-koden, utan mer subtila koder som man uppför sig efter. Många av dem kan man rent instinktivt och de sitter i benmärgen. (Ungefär som Goffman beskriver i Jaget och maskerna att man i mesta möjliga mån hjälper andra människor att inte tappa ansiktet... eller hur Jaerbuen??) Många av koderna snappar man upp efter hand om man bara har känselspröten ute.

Det kan handla om när jag är ute på kundbesök så känner jag (eller försöker känna av) hur just denna personen vill bli behandlad. Vilka koder jag ska knäcka för att vi ska "prata samma språk" typ... Dels naturligtvis för att jag ska kunna sälja bättre men först och främst för att kunna nå fram till honom/henne...

Ibland springer man på folk som inte har förmåga (eller kanske lust) att knäcka koderna i nya sällskap. De springer på som om omvärlden inte är föränderlig (och då menar jag inte i miljöförstörelse-perspektiv eller politiskt perspektiv) och beter sig exakt likadant överallt och i allas sällskap... Har man tur då så går ens beteende hem, men väldigt ofta reagerar redan etablerade sällskap om en ny person kommer in och tar för givet att han eller hon redan är "godkänd" medlem... Istället för att förhålla sig någorlunda passiv till en början, känna av koderna och sedan fint flyta in i sällskapet

Denna långa utläggning leder fram till att jag egentligen vill säga att jag träffade en "kod-lös" person igår...

Jag och en del av sällskapet avlägsnade oss kvickt från "objektet" rakt ut i Halloween-natten... Då jag var lite för nykter kom jag på mig själv på toaletten på Bond att jag likt Carrie i Sex and the city hade behövt min laptop med mig och hade jättemycket filosofiska tankar att få ur mig... (Kanske var jag inte SÅ nykter i alla fall.....) Jag förvånades över hur många som var utklädda tills jag insåg att många faktiskt såg ut som vanligt men att de passade bättre in en spök-dag som denna....

Insåg oxå att jag har nått en gräns.... När jag kvart över tre trampar upp för trappan för att gå hem och det står en hyfsat snygg kille längst upp i trappan, armbågar sin kompis i sidan och säger: har du sett henne innan. Fan vad snygg... Jag ler lite och när jag kommer upp så säger snyggingen: - Jag måste bara få säga att du är jättesöt! Jag ler igen: - Tack, det var snällt sagt. Snyggingen: -Hur gammal är du?

Och här mina damer och herrar har förändringen skett...

För ett par år sedan hade jag fiskat efter en komplimang och lett lite extra, tindrat med ögonen och sagt: Vad tror du???

Nu: - Jag är nog för gammal för dig tror jag....

Tar min jacka och går...

  • Comments(0)//annapanna.annajarl.se/#post266